"Sierskan" bommade som förväntat, men Bioshock 3 verkar lovande

DN berättar i dag att Värmlandspolisen valde att lägga resurser på att leta efter en försvunnen person i närheten av ett blått hus, efter tips från en spåtant. Enligt artikeln i fråga gick ungefär en dag åt att bekräfta att tipset inte hade någon verklighetsanknytning.
Jag har inte kompetensen att uttala mig om hur polisen skall sköta sökandet efter försvunna personer, men polisens talesman Thomas Hertzberg kommer ändå med några intressanta kommentarer. Till att börja med säger han att alla tips måste beaktas. Detta låter naturligtvis rimligt. Fakum är dock att ingen siare, astrolog, tankeläsare, drömtydare, profet eller medium någon gång i historien har visat sig vara i besittning av kunskap utöver den som är allmänt tillgänglig genom deduktion och sunt förnuft. När s.k. synska människor har fått uttala sig om fall där de inte besitter någon typ av förhandsinformation har resultaten aldrig blivit bättre än vad man kan vänta sig av en rent slumpmässig fördelning.
Ur det perspektivet kan alltså en "sierskas" tips ses som lika användbart ett från vilken privatperson som helst. Tyvärr faller den vinkeln när man läser Hertzbergs vidare uttalanden, där han uppger att det kan vara fullt rimligt att betala ett medium eller dylikt, för "det kan ju ge resultat". Ja, precis som att det kan ge resultat att på egen hand spå i kaffesump, vifta med en pendel över en karta eller bara gissa. Tyvärr kommer resultaten inte att skilja sig från slumpen. Det finns nämligen inga synska människor, så för en i polisarbete icke insatt lekman verkar det ungefär lika rimligt för polisen att vända sig till medium som att utreda anklagelser om häxkonst och samröre med djävulen.
Mer upplyftande är intervjun med Bioshock-skaparen Ken Levine. Anledningen är naturligtvis det kommande Bioshock: Infinite, som jag dreglade över i gårdagens inlägg. Spelet verkar fortsätta seriens tradition av klarsynt och allmängiltig politisk kritik, denna gång fokuserad på konflikten mellan ett alltmer konservativt patriotiskt "hyperamerikanskt" samhälle och en gradvis radikaliserad socialistisk opposition. Det lär bli tänkvärt, precis som de tidigare spelen.
Vad som tyvärr saknas i intervjun är ett enda ord om spelmekaniken, ett område som tyvärr ofta är eftersatt i just DNs spelrapportering. Jag får tidvis känslan att just denna tidnings speljournalister aktivt avstår de tekniska detaljerna för att ge intryck av en mer finkulturell spelkritik. Resultatet blir tyvärr detsamma som när vår lokala tidning recensererar filmer av Sofia Coppola utan att nämna filmteknik och klippning. På samma sätt som det visuella är centralt för huruvida en film lyckas framföra en aldrig så viktig historia så är spelmekaniken det fordon som måste fungera för att bibringa spelaren en upplevelse av miljön och historien i ett spel, hur ambitiöst (eller kanske pretentiöst) dessa än designats.
En central del i de tidigare Bioshock-spelen har varit den perfekta balansen mellan fasa och medlidande som uppstått i mötet med de lika obehagliga som djupt tragiska "little sisters" och "big daddies". Det är min innerliga förhoppning att detta tema fortsätter att belysas i "Infinite". Om Ken Levines tidigare alster är något att stödja sig på finns dock ingen anledning till oro, undantaget möjligtvis för att vårens massiva släpplista ska leda till att min 360 bränner ut av ren överbelastning.