Demoner, änglar och spöken... Vad är det för fel på troll?

Människor tror på allt möjligt. Jag har tidigare skrivit om änglatroende, om kryptozoologi och om hur synen på vampyrer förskjutits från skräck till erotisk idealisering. Vill man se hur ovanligt bokstavstroende kristna kan se demoner i allt från Kheopspyramiden till potatismögel så rekommenderas i stället ett besök på apg29 (se länksamlingen längre ned i högermarginalen), dock med förbehåll för att sajten tenderar att orsaka huvudvärk och illamående. Således lever många typer av monster och läskigheter i högsta imaginära välmåga.
Mitt i denna uppsjö av importerade blodsugare, snömän och budbärare från högre makter för dock de mest skandinaviska av monstren en tynande tillvaro: Trollen. De sluga, magiska och alltigenom ondskefulla varelser som en gång lurade i skog och fjäll, slukandes både riddare och prinsessor och envist kämpade mot kristendomens inträde, verkar numera så gott som utdöda även i de vidskepligaste av tankevärldar.
I litteratur och på film får vi nöja oss med några halvkomiska troll som skymtar förbi i Sagan om Ringen-trilogin, samt elaka men korkade varelser som lurar under broarna och får spö av tamboskap i allt snällare varianter av gamla sagor.
Må så vara att jag som skeptiker inte ser något fel i att sagor om monster, gudar och andra övernaturligheter gradvis dör ut till förmån för vetenskapen. Men om det för vissa människor är omöjligt att leva utan vidskepelse, är då inte tanken på hungriga ögon som glimmar mellan trädstammarna i urskogen mer fantasieggande än okroppsliga änglar som bara verkar visa sig vid nära döden-upplevelser och på dyra new age-seminarier?
Lägg till detta det faktum att troll vanligtvis låter sig avspisas med en kastad sax eller två, medan våra moderna världsreligioner inte ens kan komma överens om man bäst undslipper skärselden genom att hålla händerna på täcket eller tvinga kvinnor att maskera sig i blandat sällskap, så framstår de mer ålderdomliga vidskepelserna som ett rätt lockande alternativ.
(P.S: Missa inte gruppen "Finntroll" med dess ypperliga blandning av metall, folkmusik och riktigt bloddrypande trolltexter, samt den nyligen utkomna och fullständigt briljanta norska filmen Trolljägaren. Mycket sevärd!)