FBI varnar nu för den amerikanska s.k. sovereign citizen-rörelsen, som förutom diverse fånigheter som egna sedeltryckerier, systematiskt skattesmiteri och rättshaverism även visat sig kapabla att ta till våld, i synnerhet mot poliser och andra myndighetspersoner.
Dagens artikel i svenskan tar dock tyvärr inte upp konspirationsteorierna som ligger till grunden för de s.k. "suveräna medborgarna", eller "freemen on the land" (FMOTL). Det finns mycket att läsa om denna fullständigt verklighetsfrämmande rörelse på nätet, men sammanfattningsvis rör det sig i grunden om en konspirationsteori grundad i att en enskild medborgare inte är skyldig att lyda domstolsorder, betala skatt eller på något sätt göra rätt för sig. Enligt de "suveräna medborgarna" känner domstolarna till detta, men gör sitt bästa för att undertrycka den "sanna lagen". Till dessa vanföreställningar fogas vanligtvis diverse svammel om Magna Carta samt olika långsökta resonemang som förklarar varför rörelsens anhängare inte är skyldiga att betala hyror, räntor, fordonsavgifter och dylikt. Ett typiskt exempel är idén om att varje medborgare från födseln har tillgång till en fond med hundratusentals dollar (vars existens naturligtvis hemlighålls av myndigheterna). Genom att skriva "accepted for value" på en faktura eller räkning skulle då denna betalas från en dylik "hemlig fond".
Jag har skrivit tidigare om konspirationsteorier och just FMOTL-rörelsen är en av de farligare, främst för sina anhängare. Rörelsens förespråkare är mästerliga på att övertyga skuldsatta, panka människor om att de känner till en hemlig nödutgång från alla typer av ekonomiska skyldigheter, med inkasso, fängelsedomar och personliga konkurser som följd.
Att rörelsen vuxit sig så stark i just USA har sannolikt att göra med både landets historia av regeringsfientlighet samt vurmen för s.k. libertarianism (i prinip synonymt med Ayns Rands framfantiserade objektivism). Det är inte svårt att förstå lockelsen i en rörelse som i princip hävdar medlemmarnas rätt att ta del av allt i samhället utan att betala för sig. Att människor tror att de kan göra så utan juridiska konsekvenser är dock obegripligt, och ett strålande exempel på de inneboende farorna i en konspirationsteoretisk världsbild.
Jag vet inget om denna specifika organisation men i princip torde det ju vara varje människas rätt att ställa sig utanför "samhället", därmed inte sagt att de har rätt att börja begå våldsbrott mot andra.
SvaraRaderaSamhället som det ser ut idag gynnar ett fåtal i toppen och det handlar mest om begränsningar och inskränkningar i ditt liv och vad "får" göra enligt någon annans definition.
Det är ju inte konstigt att organisationer som dessa dyker upp då det enda man ser i samhället är hur 1% i samhället blir rikare och rikare och det alltid är "vi andra" som får betala deras förluster.
Naturligtvis är det viktigt att diskutera samhällets orättvisor, där håller jag helt med dig. Däremot är jag tveksam till om det överhuvudtaget är möjligt att ställa sig utanför det moderna samhället.
RaderaVad gäller sovereign citizen-rörelsen så nyttjar de ju gärna skattebetalade vägar för att komma till butiken vars säkerhet upprätthålls av den skattefinansierade polisen och vars varor kan fraktas via en skattefinansierad infrastruktur.
Även om samhället hel delades upp i helt och hållet självstyrande, små, ekonomiska enheter (dvs anarkokapitalism à la Ayn Rand) faller tanken på det absoluta självbestämmandet när man ser till sådant som utnyttjandet av rent vatten, avfallsproduktion etc. Människan som art har alltid behövt och kommer alltid att behöva samexistera med andra människor.
Nu gör du felet att blanda ihop samexistens med andra människor och staten. Anarkokapitalister är helt och hållet för division of labour, som möjliggör vår höga levnadsstandard. Regligeringar och tullar däremot försvårar samexistens då de klipper av eller försvårar vissa former av handel, samt stjäl en stor del av eventuella vinster genom den a handel. Jag vet inte var sovereign citizens ställer sig men anarkokapitalister är helt och hållet för samhället, samexistens och så mycket fredlig interaktion med andra människor som möjligt. Att påstå något annat är felaktigt!
RaderaBtw, Ayn Rand var inte anarkokapitalist. Fast det har inget med saken att göra iofs.
En stat är väl själva definitionen på en organiserad samexistens mellan människor? Naturligtvis kan man diskutera hur den skall styras, hur makten skall fördelas etc, men oavsett vad man kallar en överordnad organiserande entitet så är en statsliknande organisation en nödvändighet för ett fungerande samhälle.
RaderaGällande ANCAP så har de anarkokapitalister jag diskuterat med alltid använt begreppet som synonymt med libertarianism, med klar inspiration från fiktiva ideal modell John Galt. Som de flesta radikala politiska rörelser gissar jag dock att definitionerna skiftar mellan olika anhängare, sp jag påstår inte att min tolkning är allenarådande.
"En stat är väl själva definitionen på en organiserad samexistens mellan människor?"
RaderaMja, men om man bytte ut "samhälle" istället för "stat" låter det rätt. Om man läser definitionen av stat som Wikipedia tar upp så är stat att betrakta som en organisation, som upprätthåller en viss lag inom ett geografiskt område. Men sedan finns det väldigt många som använder ordet stat som du gör.
Så, det finns minst två koncept här. Det ena är stat i den mening du använder det - "organiserad samexistens mellan människor" - och som de flesta libertarianer använder ordet (vilket sammanfaller med Wikipedias definition) - "våldsmonopol"/"lagstiftarmonopol"/"suvären organisation med möjlighet att bestämma över individer i ett visst område". Det är uppenbart att den första behövs för ett fungerande samhälle, men inte det senare. Att man behöver institutioner som upprätthåller lag och ordning är sant, men dessa behöver inte ha ett monopol, vilket det finns ett antal historiska exempel på.
Ayn Rand beskrev ett litet samhälle i "Och världen skälvde" som skulle kunna kallas anarkistiskt, men själv var hon en väldigt stark motståndare till idén. Så, det finns ett antal objektivister som menar att hennes egen filosofi borde leda till ak, men flertalet objektivister står inte för det.
Som jag har förstått det är det just fenomenet "going Galt", dvs för en av Rands übermensch att lämna samhället och därigenom beröva det sin unika skaparkraft, som Rand var emot, medan Galts samhälle var avsett som en äkta utopi.
RaderaI övrigt så förstår jag vad du menar angående skiftande definitioner av begreppet "stat" och "samhälle". Men ur ett rent cyniskt perspektiv tror jag nog på ett statligt våldsmonopol, naturligtvis under förutsättning att statens sammansättning och maktbruk är under noggrann medborgerlig kontroll.
Jo, så är det.
RaderaOkaj. Det verkar som att cynicism ligger i betraktarens öga. I vilket fall finns det "cyniska", eller rationella, skäl till att vara skeptisk till en statsmakt som är just under noggrann medborgerlig kontroll, då medborgarna i många fall är okunniga om vad som är en bra politik (även efter sina egna uttalade mål), ibland låter sig influeras av helt ovidkommande saker vid val (som huruvida det varit bra väder eller inte) och har svårt att ta till ny information om politik på ett rationellt sätt. Detta är belagt med ett flertal studier, vilka jag snabbt går igenom här. Detta är ett problem då det finns väldigt mycket politik som är förstörande för samhället och för ett stort antal individer (vars lidanden majoriteten inte vill bry sig om).
Sedan finns det uppenbarligen svåra bekymmer med att ha kontroll över makthavarna, så valet mellan stat och ingen stat är inte så trevligt att man kan välja mellan en välfungerande stat och ingen alls. I det läget förespråkar jag att alla som inte vill leva under dagens politiska regim skall kunna gå ur den - going Galt, även om man inte är en übermensch - och leva fritt, under de lagar man själv anser är rimliga, så länge man inte kränker andras (lika) friheter.
Jodå, om man kan få en "opt out"-funktion att faktiskt fungera (dvs att den som lämnar samhället inte över huvud taget nyttjar dess förmåner eller förbrukar naturresurser på ett ohållbart sätt) så håller jag med dig i princip- ingen skall tvingas att ingå i ett samhälle mot sin vilja.
Radera:-)
RaderaVerkligen, det är skoj att höra fler och fler från den skeptiska eller rationella rörelsen säga sig vara okej med detta.
Ja, möjligheterna till indvidualism i vår moderna värld är ett intressant ämne för diskussion även om jag själv inte delar längtan efter att få stå utanför samhället.
RaderaTackar så mycket för dina intressanta och välformulerade kommentarer!
Alltså, jag vet ju inte riktigt hur du tänker på ordet, men vi ser det inte som att stå utanför samhället. Men, vi ser oss tillhöra samma samhälle som danskarna och norrmännen gör, den globala marknaden, och, för vissa av oss, de olika internationella communityn på nätet - trots att dessa lever under andra stater än vad vi gör. För min del är en som står utanför samhället någon som inte handlar, träffar, umgås eller pratar med andra - en eremit.
RaderaTack detsamma!
Nu var jag oprecis med begreppet "samhälle" igen, ursäkta. Vad jag menar skulle väl vara att "ställa sig utanför det statliga ekonomiska systemet". Som sagt anser jag att en individ borde ha den rätten, men är tveksam till genomförbarheten i praktiken.
Radera