Gud ÄR en skäggig gubbe.....

...eller hur skall man annars tolka Samuel Mullets självbild? Denna militanta amishpastor och hans söner har det senaste året angripit ett antal andra amishmän och tvångsklippt dem. Bakgrunden är att offren vågat motsäga sig Mullet när denne bannlyst ett antal familjer från den insulära och kollektivistiska amishsekten. Mullet själv är självutnämnd  pastor över en extrem utbrytargrupp, och som de flesta pastorer i höggradigt inåtvända sekter verkar hans huvudsyfte ha att få utnyttja vem som helst sexuellt utan repressalier. På detta sätt sällar han sig till religiösa förgrundsfigurer som David Koresh, Jim Jones, Helge Fossmo och ett antal katolska präster och biskopar som använt religionen som sköld mot konsekvenser efter grova övergrepp.
Här finns en nyttig lektion om faran i att upphöja någon till en auktoritet bortom mänsklig kontroll, men även en hel del oavsiktlig humor.
Till att börja med måste "militant amish" vara en av mer intressanta oxymoroner man kan tänka sig, då amish sedan länge setts som den yttersta av pacifistiska rörelser. För att citera "Weird" Al Yankovichs fantastiska parodi "Amish Paradise":

"A local boy kicked me in the butt last week

I just smiled at him and turned the other cheek.

I really don't care, in fact I wish him well

'cause I'll be laughing my head off

when he's burning in hell."

Om man till detta lägger att Mullets efternamn i direktöversättning betyder "hockeyfrilla" så visar hela historien att verkligheten återigen överträffar dikten.

I bland ställs frågan om vi elaka ateister verkligen måste förlöjliga fundamentalisterna. Min grundinställning skulle vara att svara ja på den frågan, men naturligtvis blir man tveksam när fundamentalisterna visar sig så skickliga på att göra det själva.