Dagens debattartikel i Dagens Nyheter är en utmärkt text om behovet att minska antibiotikaanvändningen i Sverige främst i syfte att få bukt med den ökande floran av antibiotikaresistenta bakterier såsom MRSA (meticillinresistenta staphylokockus aureus) och VRE (vancomycinresistenta enterokocker).
I diskussionen om överbruk av antibiotika är det lätt att fara ut i anklagelser mot alla och envar: Sjukvården i sydeuropa som förskriver bredspektrumantibiotika mot okomplicerade infektioner, slentrianmässig antibiotikautskrivning från Svenska läkare, hysteriska föräldrar som kräver penicillin vid minsta tecken på öronont hos barnen, snåla sjukskrivningsregler som "tvingar" sjuka till arbetet... Med lite kreativitet och välriktade fördomar kan skulden läggas i princip var som helst. Dagens artikel är dock befriande konstruktivt inriktad och späckad med goda vardagsråd om hur man undviker smittspridning och söker rätt vårdtyp när infektionerna slår till.
Frågan om antibiotikaresistenta bakterier fick mej dock att grunna på vilken spännande process evolutionen är, och hur den i uppkomsten av antibiotikaresistens kan studeras i det närmaste i realtid. Jag fick för några år sedan förklarat för mig att de gener som ger upphov till meticillinresistens hos staphylokocker i normalsituationen faktiskt innebär en nackdel för bakterierna, i och med att det extra genmaterialet utgör en "tung ryggsäck" med ökat energibehov för produktion av enzymer och andra proteiner som saknar syfte i frånvaro av exponering för antibiotika (tyvärr har jag för närvarande ingen referens för litteraturen där detta kan studeras i detalj). Man skulle kunna likna det vid hur en tjock vinteroverall drar ned en människas rörlighet och förmåga tll temperaturreglering om den bars inomhus eller på sommaren.
När antibiotika sedan tillförs till systemet har plötsligt de resistenta bakterierna ett dramatiskt övertag vad gäller möjligheten att överleva och fortplanta sig och förekomsten av resistenta bakteriestammar är därmed ett faktum. Som exempel på hur variationer inom en art kan påverkas av förändringar av miljön, och därigenom selektionstrycket, är bakterierna ett exempel i klass med de berömda björkmätarfjärilarna och deras färgsättning eller talgoxarnas förändrade läte i bullriga miljöer.
Ovanstående exempel berör framförallt arter som förändras på grund av mänsklig påverkan på deras livsmiljöer, men kan lätt extrapoleras hur till små mutationssteg med nästintill osynliga fenotypiska förändringar i längden leder till nya artes uppkomst och fortlevnad.
Evolutionen, som givit oss vår upprätta gång, stora hjärnor och kapacitet för komplexa sociala interaktioner, ger när det gäller antibiotikaresistens upphov till allt i från efterhängsna förkylningar till dödliga vårdrelaterade infektioner. Mot den bakgrunden är det med skräckfylld fascination jag läser om hur människor även i industrialiserade länder krampaktigt vrider på både fakta och logik för att förkasta evolutionsteorin, trots att priset för detta blir att man därigenom ogiltigförklarar stora delar av de sanningar vi lutar oss på inom allt vad gäller biologi och medicin. Med tanke på hur fascinerande de evolutionära processerna är att se både i stort och smått är det för mig en gåta hur "gud gjorde det, det står här" någonsin kan vara ett tilltalande alternativ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar